onsdag 9 juli 2014

Små mirakler


Vår för tillfället minsta skyddsling. "Apus apus", tornseglare. Åtminstone sannolikt - det kan vara svårt att artsbestämma fåglar när de är så unga som den här, kläckt för kanske 3 eller 4 dagar sedan. Den hörs ut som en tornseglare och den har tornseglarens klättrarfötter där alla tår är framvända - de kan enbart klättra uppåt, haka sig fast i klippväggar och byggnadsfasader.

Om 3-4 veckor kommer den här lilla rosa aliendinosaurien att ha fått sin fjäderdräkt, och kort tid därefter kommer dess vingar att vara långa nog till att korsa varandra bakom dess rygg. När vingarna blivit så långa att det är ungefär ett lillfinger från korsningen till vingspetsen är den klar att släppas fri. Då har den gått upp till cirka 60 gram och sedan ner till ungefär 45 gram igen - den enda fågelarten vi vet om som följer ett sådant mönster.

Att släppa en tornseglare är enkelt. Ett snällt kast upp i luften och den tar ett varv för att orientera sig innan den flyger sin väg. Den landar inte igen före om tidigast ett år. Sovande tornseglare har observerats i glidflykt på 3 000 meters höjd. 

Om du tycker verkligheten är tråkig har du bara inte undersökt den på riktigt nära håll.

3 kommentarer:

  1. Oj, fascinerande! Att inte landa på ett helt år. Vem skulle klara något sådant?

    SvaraRadera
  2. "Om du tycker verkligheten är tråkig har du bara inte undersökt den på riktigt nära håll." Well said!

    SvaraRadera
  3. Fantastiskt, flyga och sova! Undrar om det känns som att sova på en båt? Det måste kännas konstigt när hen landar efter så lång tid.

    SvaraRadera

Blogspots kommentarfunktion har visat sig vara lite skakig - om du inte lyckas kommentera med något standardkonto, testa gärna som anonym, eller med e-postadress/webbplats!

(Alla kommentarar granskas innan publicering, kan ta några timmar.)