Vi ser gärna sommaren som en tid för att slappna av, ta det lugnt, njuta solskenet (i det mån det finns) och naturen. För andra är sommaren den tid då allt ska hinnas med - man ska födas, lära sig allt som behövs för att klara sig, ta till sig nog näring för att klara vintern eller migrationen.
Saker går i en rasande fart. Det här är vad vår lilla skyddsling tornseglaren hunnit med sedan förra gången - alltså på en vecka:
Den vägde 12 gram när den kom till oss - nu väger den 31 gram. Det är svårt att sätta ord på hur fascinerande det är att se ungens utveckling från dag till dag. Jag känner mig - och vet att jag är - privilegierad.
Wow! Fascinerande. Tur att inte vi utvecklas i den farten (speciellt inte viktmässigt)
SvaraRaderaHittade en liten fågelunge idag. Den låg på sidan, på asfalten på en cykelväg. Inget bo i sikte. Levde bara nätt och jämt. Hade slutat gapa, slutat skrika, bara låg orörlig på sidan i stekande sol. Ögonlocket rörde sig en aning och den var ännu varm och mjuk. Jag tog bort den från solgasset. Det är så svårt när man inte ser något sätt att hjälpa. Jag la den vid sidan, i skuggan under en buske. En skalbagge kom genast för att kolla in. Jag tog upp ungen, medan jag satt med den i skuggan dog den. Så fullständigt otillräcklig man känner sig.
SvaraRaderaÅh så trist! Stackars pippi!
Radera/Susan