Inte ens lövträdens eldighet klarar av trycket från den annalkande vintern, och där lågor verkade vaja för bara dagar sedan börjar nakna och sårbara grenar att titta fram.
Och samtidigt har vi den vidunderliga jordigheten i luften, löften om kantarellgul lycka i skogarna och mörkt blå bärfläckar på läpparna. En rik skörd från trädgården ska varma hungriga munnar under vintern.
Lager på lager. Aldrig entydigt, aldrig endimensionellt.
Visst, solen värmer fortfarande när den till och från tittar fram mellan regntyngda moln, men märker du hur din skugga ritas längre dag för dag, hur mörkret däri blir allt tätare?
Tur det finns bra musik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Blogspots kommentarfunktion har visat sig vara lite skakig - om du inte lyckas kommentera med något standardkonto, testa gärna som anonym, eller med e-postadress/webbplats!
(Alla kommentarar granskas innan publicering, kan ta några timmar.)